Design i ett vidare perspektiv
Äntligen fredag! Jag undrar varför den känslan alltid infinner sig oavsett vilket jobb jag har? Att arbeta som projektledare för Design Västerbotten är både stimulerande och oerhört roligt. Försenad adminstration och utdragna rekryteringsprocesser, gör att vi kommit igång lite senare än planerat i projektet. Det har också tvingat oss att arbeta intensivt när vi väl kommit på plats. En förutsättning för det har varit att vi parallellt med vårt eget arbete har fått försöka ta lärdom om designmetodik och designprocessen. Jag inser att det fortfarande finns massor att lära...
För att vi ska kunna identifiera utvecklingsmöjligheter inom näringlivet, som senare ska utmynna i en ökad efterfrågan av designtjänster, är det nödvändigt att vi själva är väl förtrogna med arbetsmetodiken. För egen del har jag alltid haft ett brinnande intresse för design. Åtminstone var jag övertygad om det ända tills jag förstod vad design verkligen kunde bidra med. Att nu se på design som det strategiska affärsutvecklingsverktyg som det kan vara, vidgar perspektiven och öppnar dörrar. Den kaffebryggare som jag tidigare tyckte hade en "snygg" design ser jag nu på med helt andra ögon. Hur användarvänlig är den egentligen? Fyller den sitt syfte? Vilken strategi ligger bakom utformningen? Vilket samband har den med marknadsföringen av produkten? Stärker den varumärket eller finns en otydlighet mellan produktutvecklingen och varumärkesstrategin?
Frågorna som väcks är många och det är också det som faschinerar mig så mycket med området. Jag har nu förstått att det finns få yrkeskategorier som är så bra på att se till helheten som industridesigners. De har lärt sig metoderna för ett holistiskt perspektiv och de har genom hela sin utbildning fått öva sig i problemorientering. Finns det något företag som inte skulle behöva hjälp med detta? Varför anställer då inte fler företag en industridesigner eller åtminstone köper in dessa tjänster? Jag är helt övertygad om att det i Västerbotten finns en stor utvecklingspotential inom både näringsliv och offentlig sektor. Jag hoppas därför att vi kan bidra till att fler lyfter blicken och ser design som det affärsutvecklingsverktyg som det kan vara och inte bara som något snyggt att betrakta.
I min blogg ska jag göra vad jag kan för att ge exempel och visa bilder på, vad som enligt min mening är god design och förhoppningsvis få några fler att tänka i nya banor. Har just deltagit i Deisgnhögskolans 20-årsjubileum och lyssnade då bl a på Anna Valtonen, som är ny rektor på skolan. Hon betonade vikten av att ta hänsyn till känslor, vilket intresserade mig. Vad som är god design ur ett användarperspektiv är enligt min mening en produkt eller tjänst som stärker verksamheten som helhet och erbjuder en blandning av estetik, ergonomi, tillgänglighet och känsla. Som kommunikationsvetare med intresse för budskapet mellan sändare och mottagare, ser jag fram emot att utforska detta område vidare.
Följ gärna mina tankar, som framför allt kommer att publiceras på fredagar, som är en perfekt dag att reflektera över veckans alla intryck. Kanske är det också därför som jag gillar fredagar så mycket?
Vi ses! /Christina
För att vi ska kunna identifiera utvecklingsmöjligheter inom näringlivet, som senare ska utmynna i en ökad efterfrågan av designtjänster, är det nödvändigt att vi själva är väl förtrogna med arbetsmetodiken. För egen del har jag alltid haft ett brinnande intresse för design. Åtminstone var jag övertygad om det ända tills jag förstod vad design verkligen kunde bidra med. Att nu se på design som det strategiska affärsutvecklingsverktyg som det kan vara, vidgar perspektiven och öppnar dörrar. Den kaffebryggare som jag tidigare tyckte hade en "snygg" design ser jag nu på med helt andra ögon. Hur användarvänlig är den egentligen? Fyller den sitt syfte? Vilken strategi ligger bakom utformningen? Vilket samband har den med marknadsföringen av produkten? Stärker den varumärket eller finns en otydlighet mellan produktutvecklingen och varumärkesstrategin?
Frågorna som väcks är många och det är också det som faschinerar mig så mycket med området. Jag har nu förstått att det finns få yrkeskategorier som är så bra på att se till helheten som industridesigners. De har lärt sig metoderna för ett holistiskt perspektiv och de har genom hela sin utbildning fått öva sig i problemorientering. Finns det något företag som inte skulle behöva hjälp med detta? Varför anställer då inte fler företag en industridesigner eller åtminstone köper in dessa tjänster? Jag är helt övertygad om att det i Västerbotten finns en stor utvecklingspotential inom både näringsliv och offentlig sektor. Jag hoppas därför att vi kan bidra till att fler lyfter blicken och ser design som det affärsutvecklingsverktyg som det kan vara och inte bara som något snyggt att betrakta.
I min blogg ska jag göra vad jag kan för att ge exempel och visa bilder på, vad som enligt min mening är god design och förhoppningsvis få några fler att tänka i nya banor. Har just deltagit i Deisgnhögskolans 20-årsjubileum och lyssnade då bl a på Anna Valtonen, som är ny rektor på skolan. Hon betonade vikten av att ta hänsyn till känslor, vilket intresserade mig. Vad som är god design ur ett användarperspektiv är enligt min mening en produkt eller tjänst som stärker verksamheten som helhet och erbjuder en blandning av estetik, ergonomi, tillgänglighet och känsla. Som kommunikationsvetare med intresse för budskapet mellan sändare och mottagare, ser jag fram emot att utforska detta område vidare.
Följ gärna mina tankar, som framför allt kommer att publiceras på fredagar, som är en perfekt dag att reflektera över veckans alla intryck. Kanske är det också därför som jag gillar fredagar så mycket?
Vi ses! /Christina
Kommentarer
Trackback
